När folk frågar vad man ska plugga och man berättar vad man har tänkt sig så reagerar dom som själva läst vidare; Kul, vad läser man för för kurser och ämnen? Och andra liknande positiva frågor samtidigt som en del av de som själv inte har pluggat säger; Jaha. Och vad blir man av det då? och låter väldigt skeptiska så fort man inte blir exakt lärare, sjuksköterska, ekonom eller vad ni nu vill för yrke. Tror inte att folk inser hur negativa dom låter. Ibland hör man nästan avundsjukan i rösten men andra gånger låter det mer som att det är jantelagen som styr, kom inte och tro att du är nåt för att du ska läsa-mentaliteten som om man skulle tro att man är en bättre människa för att man utbildar sig.
Vill bara visa fingret och säga att jag i alla fall tänker göra något av alla miljoner möjligheter jag har, inte sitta kvar hela livet i kassan i Happis och ångra att jag inte gjorde nåt. Inget illa om mina kollegor, utan såna som oss får ni köpa en ko och mjölka fram eran mjölk själv, vardagshjältar som Felix-reklamen säger. Men jag nöjer mig inte med det. Jag ska längre än så. Var det leder får framtiden utvisa.
Jag ska hålla fast vid en kommentar jag fick:
"Det är bara välja inriktning med tanke på vad du ska bli, statsminister eller finansminister?"
Siktar man mot solen borde man ju landa bland stjärnorna om man inte når ända fram. Eller hur?
1 kommentar:
Jag undrar också om det är avundsjuka som får folk att säga såna där saker. Den mest illa menande kommentaren jag fått är "Jaha, det var ju ett tungt yrke du valde". Trist när man lägger vikten på det och inte ser det positiva med att utbilda sig, som personlig utveckling, självförverkligande etc. :)
Skicka en kommentar